Det kan bara bli bättre..

Den här dagen kan bara bli bättre... hoppas jag.
Igår kväll skulle en svettig, smutsig Fabbe duscha.
Då lossnade kranen, slangen, ja allt som gör att det går att bli ren i vårt badkar.
Så trött jag blev!
Jag är ju så dålig på att laga saker.

Idag känner jag mig som lilla My, det ligger liksom på lut hela tiden att jag ska bli småarg.
Fick åka till Helex och duscha och kom för sent till jobbet.
Så jag hoppas på ett bättre slut på dagen än starten.

Kanske Soffis och Alex´s bebis kommer... jag vill det.

Balans i stort och smått

Man måste ha balans här i livet.
Balans mellan arbete och fritid, träning och vila, fart&fläkt och lugn&ro, stort och smått.
Idag har jag övat min balans.
Körde Bodystep på lunchen vilket var förvånansvärt jobbigt.
Tänk att vanans makt är så stor att kroppen till och med vänjer sig vid när på dagen den brukar tränas.
Nu har vi precis ätit smarrig gräddtårta på jobbet.
Som vi fick av en snälla Strokefonden för att vi förmedlar gåvor till dem.
Jag blir snäll av gräddtårta.
Volangerna runt magen blir lite mjukare och lite snällare av gräddtårta.
Bra balans.

Utmanad...

Har fått en utmaning av Miss Erica. Jag ska skriva ned 5 saker som jag ska göra under 2009... halvtid redan! So much to do, so little time.

1. Ta vara på tiden med Fabbe, nära&kära och annat löst folk som jag mår bra av.


2. Börja styrketräna/rehabträna. Bli stark och få bort mitt rygg/höftonda.


3. Utmana mig själv. På ett eller flera områden. Inom jobbet, relationer, som instruktör... Våga vinn. Våga förlora.


4. Renovera hallen. ( Oooo jiiiiisssiiis.. )


5. Njuuuuuta.

Att utmana några andra känns svårt då alla i vår bloggsfär redan gjord detta.. Så det får vara. Nu måste jag gå och pussa på Fabbe lite.. Punkt 1&5 i samma flugsmälla!

Äntligen!

Nu är den här, Mons Kallentofts senaste deckare, Höstoffer.

Hoppas, hoppas den är lika bra som de andra två. Nu ska här läsas.
Det kommer regna, vara den värsta hösten någonsin, mörkt och blåsigt.
Jag lovar... en nagelbitare.
Ses om ett tag!

En dag inte värd en rubrik

Ingen rolig dag idag...
Trött och håglös, lite snorig.
Lugnt på jobbet. Tråkigt på jobbet.
Jag var kass på passet. Riktigt dålig.
Häxan Surtant, bitchitch, tantfjant.

Sedan var det fotbollsträning och Fabbe fick spela i hällande regn.. Blöt unge med en massa bonusgrus hem. Vi ska inte glömma att han skadat benet också.. får se vad som blir av det. Fast fika hos Ace med anledning av Ollies födelsedag var gott. Choklad kan göra skillnad. Idag behövs dock mer skillnad.

Nya tag i morgon.

Välkommen till bättringsvägen!

Idag mår jag lite bättre. Tog mig faktiskt ut och gick i morse, solen sken och jag tog mig runt elljusspåret. Frukost och morgonbesök av världens busigaste, jobbigaste och sötaste unge.

På jobbet orkade jag faktiskt jobba även om dagen var lång. Åkte hem och fann tre uppfinnare på min uteplats. De hade länsat soprummet. Byggde en dator.

Trevligt med ratat skräp på sin uteplats.

Innan kvällen var över hann Fabbe och jag med en snabb sväng på Birsta där det skulle inhandlas nya jeans.

Disco på fredag.

Häng skulle det vara.

Vi är oense om hur MYCKET häng som är ok.

Jag kommer nog inte vinna den diskussionen...

Nöjd skruttunge som har häng...

Tisdagsjox..

Fortfarande snuvig.
Ont i den andra armhålan.
Klockan ringde kl. 06.00 för morgonpromenad.
Promenerade tillbaks till sängen och sov vidare.
Ingen ork.
Tredje morgonen på raken. =)

Brukar jobba på men idag har jag maskat... mest suttit och stirrat på dataskärmen.
Så fort någon kollega närmade sig växlade jag över till lämplig sida.
Undrar om de märkte att det var samma sida hela dagen?

Ingen träning i kväll utan instruktörsmöte på Helex.
Det måste också göras. Annars får man inte tycka till.
Och jag tycker om att tycka till.
Fystestas ska vi.... springa 2400 m på 12 min.
HA! Det kommer aldrig gå. Om jag går vill säga. Så jag måste börja springa.
Det är verkligen inte min grej. Men jag ska ge det en chans...
Någon som vet när brandmännen tränar på ryggis?
Utöver det så var det mycket prat om medlemskap, priser, vad vi vill ge våra medlemmar.
Det enda jag hoppas just nu är att jag är så pigg så jag kan ge mina urgulliga tjejer ett roligt, effektivt step&styrka-pass på torsdag.
C-vitamin och sömn kan hjälpa.

Måndag morgon

Mitt huvud känns tungt.

Vårförkylningen slog till igår, kombinerat med en ond knöl i armhålan.

Förmodligen en lymfkörtel som säger ifrån eller en gigantisk underhudenfinne...

Lugn och skön helg som bara svischade förbi.

Plöstligt var den bara över och den enda känsla som är kvar är;

JAG VILL INTE GÅ TILL JOBBET!

Körde Bodystep igår kväll och det gick bra trots förkylning. Höll igen lite och var bara lite vimsig.

Nu är det nässpray som gäller för att klara dagen...

Vintern rasat ut!

Valborgs namnsdag blev en rolig och spontan dag. Blandat med folk och blandat med mat.
Premiärgrillade ute på bostadsrättsföreningens grill.Tändvätska ska man visst ha då.. Tänkte inte på det. Bror fixade.
Skrattade gott åt den galne Jocke. Var kom han ifrån?
Lotta, Erica, Ace var vackra, roliga och de bästa.
Missade såklart brasan nere vid skolan med det gjorde ju ingenting... där känner man sig ändå så fel... där ska man vara par och äta parmiddagar, bju´ grannen på grogg, vara två, hej och hå...

Förra helgen

Mia och Petra

Kloka, vackra och roliga

Förra helgen var en sådan helg som kanske inte har funnits...

Efer 9 år så hade vi en liten reunion, tre flickor som läst tillsammans på Mitthögskolan.

Det hette Mitthögskolan då... så länge sedan, fast vi fortfarande är flickor.

Mia, som jag delat lägenhet och otroliga frukostmackor med och Petra, som jag arbetade på Kårhuset med.

Mia, Pia & Petra. Mippan, Pippan & Pettan. Halmstad, Sundsvall & Ljusdal. Småstadsjäntor.

Fast Petra bor på Värmdö nu och det var där vi hamnade.

Sol, shopping, god mat och vin. Mia är ett under av att minnas namn och det som hänt. Jag vet inte ens om jag var med... fast hon påstår det. Roligt var det och otroligt att vi fick till det. Nu ska det inte dröja 9 år igen till nästa gång.

På väg från Värmdö golfklubb

Petra hade utrustat oss med reflexer så vi skulle synas i mörkret

Polisen berömde tanterna

Måste bara visa minsta medlemmen i familjen på Värmdö. Go´klimp!

Here I go again!

Ok, jag ska skriva lite här, nu och då.

När lusten faller på...

Men först en rättelse.

Redaktionen rättar;

Pojken här ovan, Daniel, är inte bitchig.

Han är den finaste Daniel som finns.

Nu kör vi.